Adam Saks bildspråk är expressivt, kraftfullt och personligt på en och samma gång. En hård, manlig militär- och sjömansgemenskap ställs ofta mot en utlämnande ensamhet. Saks bildvärld fylls med laddade symboler. I sin konst utforskar han frågor som gäller maskulinitet, sexualitet, våld och död, men också kärlek. Ofta handlar det om olika föreställningar kring respekt och heder. Inspirationen hämtas ibland från koder och berättelser inom den franska främlingslegionen. De tidiga verken är atmosfäriska, lätta och känsliga. Så småningom övergår Adam Saks till en mörkare palett. Färgerna blir mustiga. Bilderna vibrerar av isblått, ockra och violett. Hans akvareller i stora format motverkar föreställningen om mediets småskalighet. Akvarellen handlar hos honom inte bara om att värna om traditionen utan först och främst om att experimentera.

Fler verk av konstnären 

trader, 2007

Adam Saks’ visual idiom is expressive, powerful and personal, all at the same time. A tough masculine, military or marine context is often poised against an exposed sense of loneliness. Saks’s work is rich in charged symbols. He explores questions relating to masculinity, sexuality, violence and death, but also to love. His work frequently deals with differing approaches to themes of respect and honour, deriving inspiration at times from the codes and tales of the French Foreign Legion. His early works are pregnant with atmosphere, delicate and sensitive. Later Adam Saks moves towards a darker palette, his colours becoming rich and mellow. His pictures vibrate with tones of icy blue, ochre and violet. His watercolours rebut the common view of watercolours being only small scale. For him, watercolour is not merely a matter of upholding tradition but first and foremost one of experimentation.

Adam Saks

Konsten och naturen är syskon, grenar på samma träd, skriver författaren John Fowles i Trädet (1978). Tanken passar till Andreas Erikssons skapande. Naturen är hans outsinliga inspirationskälla. Träd har länge varit hans återkommande motiv. Andreas Eriksson utbildades i målning på Konsthögskolan i Stockholm. Hans konstnärliga fält är brett. Eriksson arbetar med måleri, fotografi, skulptur och grafik. Detta exponerades bland annat på Venedigbiennalen 2011, där Andreas Eriksson tillsammans med Fia Backström representerade Sverige. Inför hans akvareller påminns vi om hur små vi är inför naturen och hur fjärran konsten ibland ter sig. Den minsta skogsdungen och det mest anspråkslösa konstverket ruvar på sina hemligheter.

Fler verk av konstnären

Andreas Eriksson, Utan titel, 2012 (2).jpg

Art and nature are siblings, branches of the same tree, writes John Fowles in The Tree (1978). This approach fits well with the creative work of Andreas Eriksson. Nature is his constant source of inspiration and trees have long been one of his recurring themes. Andreas Eriksson received his training at the Konsthögskolan in Stockholm. His artistic range is wide, working in painting, photography, sculpture and graphic art. This was well displayed for instance at the 2011 Venice Biennial, where he and Fia Backström together represented Sweden. When confronted with his watercolours we are reminded of how small we are in comparison to nature and how distant art can sometimes appear. The smallest woodland grove and the least pretentious work of art hide and guard their secrets.

Andreas Eriksson

Anna Bengtsson studerade vid KV konstskola i Göteborg och på Konstfack i Stockholm. Hon är illustratör, grafisk formgivare och författare av såväl barnböcker som skönlitteratur. Bildskapandet utgör hennes huvudintresse. Bengtsson skapar med pastellkritor, tempera och akvarell. Oftast arbetar hon dock med akrylfärg och dataretuschering. I Vildvinter (1999) har Anna Bengtsson skapat bilderna till Anna-Karin Palms texter. Boken handlar om snöleoparderna som glider ner från sina träd då vinternatten faller över Vitabergsparken i Stockholm. De yr fram genom staden i snöplogarnas gula, blinkande sken innan gryningen nalkas och de åter faller i sömn i parkens trädkronor.

Fler verk av konstnären, ur boken Vildvinter (1999)

Anna Bengtsson, ur Vildvinter, 1999 (4).jpg

Anna Bengtsson studied at KV Konstskola in Gothenburg and the Konstfack University College of Arts, Crafts and Design in Stockholm. She is an illustrator, graphic designer and writer of both children’s books and fiction. Her focus is on creating images. Although Bengtsson frequently uses pastel crayons, tempera and watercolour, most of her works are made with acrylics and digital editing. In Vildvinter ("Wild Winter", 1999) Anna Bengtsson has illustrated Anna-Karin Palm’s texts. The book is about snow leopards that climb down from their trees as the winter’s night descends on Vitabergsparken in Stockholm. They whirl through the city, in the blinking, yellow lights from the snow ploughs, just before dawn, when they one more return to sleep in the tree tops in the park.

Anna Bengtsson

Människans försök att förstå och behärska naturen fascinerar konstnären Anna Ling. Hon är uppvuxen på Tjörn och har i sina senaste projekt på olika sätt arbetat kring teman som havet, vinden och molnen. Hon arbetar främst på papper, med penna och pensel, och ser tecknandet som ett sätt att undersöka idéer. I serien Oceaner av luft har hon i elva verk avbildat de molntyper som började klassificeras av den engelska meteorologen Luke Howard 1802. Ling har återgett molnens tio kategorier. Den elfte bilden i serien är ett människoskapat moln – det vita spår som ett flygplan kan lämna efter sig när avgaserna kondenseras eller fryser till is. Anna Ling studerade vid Malmö konsthögskola och tog sin examen 2003.

Åtta verk ur serien Oceaner av luft (av Anna Ling 2010) hänger på en mörkgrå vägg

Tre verk av Anna Ling ur serien Oceaner av Luft

Anna Ling, Oceaner av luft (Oceaner av luft - Valkmoln, Bymoln, K-strimmor), 2010.jpg

Humankind’s efforts to understand and control nature fascinate artist Anna Ling. She grew up on the Swedish island of Tjörn and in her latest projects, her work has revolved in various ways around themes including the ocean, wind and clouds. She works primarily on paper, with a pen and brush, and considers drawing a way to explore her ideas. In the series Oceans of Air, she has depicted in eleven pieces the types of clouds that began to be classified by English meteorologist Luke Howard in 1802. Ling has returned to the ten categories of clouds. The eleventh picture in the series is a man-made cloud – the white tracks an airplane leaves behind when its exhaust condenses or freezes into ice. Anna Ling graduated from Malmö Art Academy in 2003.

Anna Ling

Anne Katrine Dolven representerar den norska konstnärsgenerationen som har Europa som sin arbetsplats. Hon utbildades vid konstskolor i Norge och Frankrike. I sin konst återkommer hon ofta till Lofotens magiska landskap vid Norges nordvästra kust. Hon är en mångsidig konstnär som växlar mellan tekniker. Fotografi och film hör till hennes viktigaste uttryckssätt, medan måleri, skulptur och installation också ingår i hennes repertoar. I den konstnärliga praktiken betonar Dolven själva konceptet (idén) som det väsentligaste i ett konstverk. Hon väljer gärna motiv som handlar om kontraster, och återkommer till frågor kring motsättningar mellan natur och kultur och till historiens marginalisering av kvinnor och vissa sociala och etniska grupper.

Konstverk:Anne Katrine Dolven, Between the morning and the handbag II, 2002

Anne Katrine Dolven, Between the morning and the handbag II, 2002.jpg

Anne Katrine Dolven represents the Norwegian generation that takes the whole of Europe as its field of work. She trained at art institutions in Norway and in France. In her art she often returns to visions of the magical landscape of the Lofoten Islands off Norway’s west coast. She is a versatile artist, practising a range of techniques. Her favourite media are photography and film, but painting, sculpture and installations also make up her repertoire. In her artistic practice Dolven stresses the actual concept (the idea) as the most important element. She frequently chooses topics involving contrasts, and pursues questions concerning conflicts between nature and culture and the marginalisation by history of women and certain social and ethnic groups.

Anne Katrine Dolven

Ann-Mari Didoff (1920–2013) var konstnär och pedagog, utbildad vid Konstfack i Stockholm. I hennes konstnärskap finns många naturbilder. Hon har dock aldrig arbetat med friluftsmåleri, utan bearbetade först motiven i sitt minne. Didoff ägnade sig gärna åt ljusstudier. Själva spelet mellan ljus och mörker lever ofta i hennes bilder. Från en resa till Kreta kommer verk med den karaktäristiska medelhavskoloriten. En återkommande inspirationskälla var öar och stenrösen på Västkusten. Landskapet och dess enskilda beståndsdelar har förevigats i sensuella akvareller och kolteckningar.

Konstverk: Ann-Mari Didoff, Vimpeln lagas än en sommar, 1979

Ann-Mari Didoff, Vimpeln lagas än en sommar (eng. The pennant is being repaired yet another summer), 1979.jpg

Ann-Mari Didoff (1920–2013) was an artist and educator who studied at the University College of Arts, Crafts &amp; Design in Stockholm. Her work includes many images from nature. However, she was never a plein air painter. Rather, she worked out her subject from memory. Didoff devoted herself to studying light. Her images often feature the interplay between darkness and light. A trip to Crete resulted in work with characteristic Mediterranean colours. The islands and cairns of the west coast were a recurring source of inspiration. The scenery and its individual components have been immortalised in sensual watercolours and charcoals.

Ann-Marie Didoff

Ann-Mari Didoff

Anu Tuominen föddes 1961 i Lemi i Finland. Hon har magisterexamen från Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign vid Högskolan för Konst och Design (UIAH) samt från Finska Konstakademin i Helsingfors. Anu Tuominen är en av Finlands mest uppmärksammade konceptuella konstnärer med en intensiv utställningsverksamhet både i sitt hemland och på den internationella konstscenen. Hon belönades med det stora priset vid Mänttä Art Festival 1995 och Ars Fennica-priset 2003. Anu Tuominen är etablerad i Europa, USA och Japan. Hennes konst finns representerad i de främsta museisamlingarna i Finland och andra länder.

Konstverk: Anu Tuominen, Flygande blåbär, 2000

Anu Tuominen, Flying Blueberries, 2000.jpg

Anu Tuominen was born in 1961 at Lemi in Finland. She has Master of Arts degrees from the Department of Interior Architecture and Furniture Design, University of Art and Design (UIAH) and the Finnish Academy of Fine Arts in Helsinki. Tuominen ranks today as one of Finland’s most admired conceptual artists, with a busy exhibition activity in Finland and abroad. Tuominen won the Grand Prize at the Mänttä Art Festival 1995. In 2003 she was awarded the Ars Fennica Prize and is now recognised throughout Europe, the USA and Japan. Her art is represented in leading museum collections in Finland and elsewhere.

Anu Tuominen

Landskap var ett centralt motiv i Arne Isacssons (1917–2010) skapande. Han arbetade ofta på tunna pappersark och använde sig av ett klassiskt akvarellmåleri. Livet igenom experimenterade han dock med själva tekniken och blev bl.a. upphovsman till s.k. akvarellmonotypier, där bilden uppstår under pigmentets möte med vattnet och ett tunt specialpapper. Arne Isacsson blev känd inte bara för sitt måleri utan även för sitt materialintresse. Under åtskilliga decennier utforskade han bl.a. hur färgegenskaper förändras i rikliga vattenmängder och studerade hur papper reagerar med pigment och fukt. Han var professor i akvarellteknik, en känd pedagog och författare till läroböcker i olje- och akvarellteknik. Arne Isacsson grundade Gerlesborgsskolan.

Arne Isacsson, Landskap från Island, 2001

Arne Isacsson, Höst Lye, 1999.jpg

Landscapes were central to Arne Isacsson's (1917–2010) work. He often worked on thin sheets of paper and employed a classic style of watercolour painting. Throughout his life, however, he experimented with the actual technique and created watercolour monotypes, in which the image arises during the pigment’s encounter with water and a special, thin paper. Arne Isacsson became famous not only for his paintings, but also for his interest in materials. For many decades, he explored how the quality of paint changes with copious amounts of water and studied the reactions of paper to pigment and moisture. He was a professor of watercolour technique, a famous educator, and authored textbooks on oil and watercolour techniques. Arne Isacsson founded the Gerlesborg School of Fine Art.

Arne Isacsson

Åsa Pröjts arbetar ofta med fotografi som förlaga och i de båda verk som finns i museets samling har hon gett sig själv strikta regler. Hon har fört över fotografier från en solsemester i Grekland till overheadfilm, projicerat dem på ett uppspänt akvarellpapper och sedan byggt upp sina bilder med bara tre färger (indiskt gult, koboltblå och Winsor red). Under en långsam process har hon försökt fånga det dallrande solljuset och den snabbt försvinnande stunden. Genom att måla semesterns snapshot får motivet en större betydelse och minnet av ögonblicket förlängs.

Konstverk: Åsa Pröjts, Glassätarna, 2000

Åsa Pröjts, Glassätarna, 2000.jpg

Åsa Pröjts often works with photography as a model and in the two works in our collection she has given herself strict rules. She has transferred photographs from a sun holiday in Greece to overhead film, projected them on a strained watercolor paper and then built up her images with only three colors (Indian yellow, cobalt blue and Winsor red). During a slow process, she has tried to capture the shimmering sunlight and the rapidly disappearing moment. By painting the holiday snapshot, the subject becomes more important and the memory of the moment is extended.

Åsa Pröjts

Åse Frids konst kretsar kring speciella platser och hur de förändras över tid och i olika sammanhang. Intresset ligger i miljöer, byggnader och omgivningens inneboende historier. Frid själv blir som en registrerande penna över den plats hon befinner sig på. Hon arbetar i olika tekniker som video, ljud och performance, men återkommer alltid till teckning och akvarell på papper. Text och bild är lika viktiga i Åse Frids konstnärskap och däremellan finns ingen motsättning. Hon ser sig själv som en författare i bilder. I texterna kan hon vara både övertydlig och skruva till verkligheten. Texten skrivs ofta snabbt i stundens ingivelse. Den får sedan ligga till grund för en lång tids akvarellmålande kring de utsparade vita bokstäverna – en betydande stomme i hennes skapande. Åse Frid är utbildad på Konsthögskolan i Umeå 1995-2000.

Konsverk: Åse Frid, Kingletter II, 1998–2000

Åse Frid, Kingletter II, 1998–2000.jpg

Åse Frid’s work revolves around special places and how they change over time and in different contexts. She is interested in settings, buildings and the inherent stories of the surroundings. Frid becomes a pen keeping records of wherever she may be. She works with different techniques including video, sound and performance, but always returns to drawing and watercolour on paper. Text and image are equally important in Åse Frid’s work, and no contrast exists between the two. She sees herself as an author in pictures. In a text, she can be excessively clear or toy with reality. She often writes quickly, in fits of inspiration. The text then forms the foundation for a long period of working with watercolours, painting around the traced white letters – a significant base for her creative work. Åse Frid studied at Umeå Academy of Fine Arts in 1995–2000.

Åse Frid

I Astrid Svangrens konst möts det abstrakta och det figurativa. Unga kvinnor och deras privata sfär är ett återkommande motiv. Gestalterna saknar ibland distinkta ansiktsdrag. De är däremot försedda med hattar, dräkter och klackskor som för tanken till en svunnen tid. Det handlar om kvinnokroppens förvandlingar och ett sökande efter identitet. Stämningar skiftar. Både längtan och fruktan kan anas i dessa scener. Astrid Svangren tecknar varsamt. Linjer flyter över bildytan och förenas i fina detaljer. Konturen har stor betydelse. Penseldragen kan dock plötsligt bli svepande. Centralperspektivet förkastas. Istället skapar konstnären ett bildrum som har mycket gemensamt med det kinesiska måleriet, där blicken får röra sig fritt utan några angivna riktlinjer.

Astrid Svangren, Rinnande, flödande inre liv, 2012

Astrid Svangren, ur serien Att översätta, 2006

Astrid Svangren, Med örat mot snittytan, 2008

Astrid Svangren, ur serien ”Att översätta”, 2006

In the work of Astrid Svangren the figurative and the abstract meet and merge. A recurring theme is that of women and their private spheres. Her figures often lack any distinct facial features. They are, however, equipped with hats, costumes and high-heeled shoes reminiscent of a past age. Her art deals with the transformations of women’s bodies and the search for identity. The atmosphere of such scenes varies widely, suggestive both of longing and fear. Astrid Svangren paints with care. Her brush lines flow across the surface of the picture, combining in delicate details. Outlines have great importance, and yet her brush strokes can suddenly become sweeping. She rejects central perspective, instead creating a visual space in which the viewer’s eye can wander freely without any directive indications.

Astrid Svangren

Bård Breivik (1948–2016) var en av Norges internationellt mest kända konstnärer. Han började sin bana som en av konceptkonstens pionjärer i sitt hemland, men rörde sig inom många konstnärliga riktningar, uttrycksformer och tekniker. Breivik skapade både i små och monumentala format och blev internationellt känd främst som skulptör. 1982–85 var han professor i skulptur vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Breiviks konst rörde sig dock alltid i gränslandet mellan arkitektur, landskapskonst och stadsplanering. 1995 fick Breivik Prins Eugen-medaljen, som förlänas för framstående konstnärlig verksamhet.

Bård Breivik, Svit (eng. Suite), 2001 (1).jpg

Bård Breivik (1948–2016) was one of Norway’s most internationally famous artists. He began his career as a pioneer of conceptual art in his native country, but covered many artistic movements, styles and techniques. Breivik’s works range from small to monumental works, and was recognised internationally mainly for his sculptures. He was a professor of sculpture at the Royal Institute of Art in Stockholm from 1982 to 1985. Breivik’s practice was always hovering on the boundary between architecture, landscaping and urban planning. In 1995, Breivik was awarded the Prince Eugen Medal for outstanding artistic achievement.

Bård Breivik

Bernd Koberling har sedan 1960-talet intagit en viktig position på den europeiska konstscenen. Hans måleri är både starkt och personligt. Koberling skapar rumsliga skikt i sina poetiska målningar. Inspirationen till hans akvareller kommer från naturen på nordliga breddgrader. Under de senaste 3o åren har konstnären regelbundet återvänt till Island. Hans blick riktas mot de oräkneliga detaljerna och skiftningarna hos den arktiska floran.Akvarellerna fångar livet i mikrokosmos, representerat av rötter, bär, väderbitna plantor och svampar. Bernd Koberlings sinnliga akvareller är som alkemiska experiment med färgstofts täthet och täckande egenskaper. Pigmenten reagerar olika när de blandas med varandra. Tonerna förändras. Så uppstår skira, sinnliga skapelser där allt tycks flyta medan spåren efter konstnärens hand suddas ut. Bilderna låter oss ana det sublima.

Bernd Koberling, Blooming Melancholy (6), 2008

Bernd Koberling, Celestial Undergrowth, 2019

Bernd Koberling, Blooming Melancholy, 2008

Bernd Koberling, Blooming Melancholy (45), 2008

Bernd Koberling, Blooming Melancholy (45), 2008.jpg

Since the 1960s Bernd Koberling has occupied an important position on the European art scene. His art is both powerful and personal. Koberling creates spatial layers in his poetic paintings. He derives his inspiration for his watercolours from the untamed natural scenery of northern latitudes, and for the past thirty years has paid regular visits to Iceland. His gaze is drawn to the innumerable details and variations in the arctic flora.His watercolours capture life at the microcosmic level, with roots, berries, windblown plants and fungi. Bernd Koberling’s sensitive watercolours are like alchemical experiments testing the richness of colours and their relative opacity. Pigments react in different ways when mixed with one another. Nuances vary. And thus are formed delicate, sensitive creations where all seems to merge, while traces of the artist’s hand are erased.&nbsp;His pictures allow us to glimpse the sublime.

Bernd Koberling

På en liten kobbe utanför Nordiska Akvarellmuseet reser sig en cylinderformad byggnad. Konstruktionen är uppförd av mintgröna mineralvattenbackar från Tyskland och är invändigt upplyst av spotlights nattetid. Den lilla fyren lyser som en ljusgrön smaragd i det smala sundet. På sommaren lockar den unga krabbfiskare. Under stormiga höst- och vinterkvällar översköljs den av havsvågor. Denna platsspecifika skulptur skapades av två tyska konstnärer, Berthold Hörbelt (f. 1958) och Wolfgang Winter (f. 1960), som intresserar sig för miljöfrågor. I sina verk återkommer de ofta till samhällsfrågor och människans ansvar för den natur som hon exploaterar.

Skulpturen Fyren av konstnärsduon Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter vintertid

Skulpturen Fyren av konstnärsduon Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter lyser på kvällen

Skulpturen Fyren av konstnärsduon Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter i solsken

Skulpturen Fyren av konstnärsduon Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter

Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter, Fyren, inköpt 2000 solnedgångh.jpg

On a small islet a short distance from the Nordic Watercolour Museum stands a cylindrical building. The structure is built of mint green mineral water crates from Germany and at night is internally illuminated by spotlights. The small lighthouse shines like a light green emerald in the narrow strait. In the summer, it attracts young crab fishers. During stormy autumn and winter evenings it is beaten by ocean waves. This site-specific sculpture was created by two German artists, Wolfgang Winter and Berthold Hörbelt, who are interested in environmental issues. In their works, they often return to social issues and human responsibility for an exploited natural world.

Berthold Hörbelt & Wolfgang Winter

Birgit Broms (1924–2008) studerade vid Kungliga Konstakademien i slutet av 1940-talet. Sven X:et Erixson och Bror Hjorth fanns bland hennes lärare. Hon utbildades även i Venedig och i Ravenna i Italien, där hon studerade freskomåleri och de gamla italienska mästarnas verk. Broms debuterade med en separatutställning på Galleri Blanche i Stockholm 1957. Bildkompositionen var enligt Broms den viktigaste estetiska utmaningen. Hon var intresserad av spelet mellan rörelse och stillestånd, mellan volymer och tomrum. Därför experimenterade hon gärna med formen. Hon sammanfogade skickligt papp, tidningsklipp, metallfolie och tygremsor i sammansatta collage. Hon målade med olja och akvarell, på duk och papper. Birgit Broms suveräna bilder förenar det råa och det eleganta, det jordiska och det eteriska. Hon kunde sätta statiska bilder i evig rörelse.

Verket Sibyllegatan 1 av Birgit Broms, 2001

Birgit Broms, Sibyllegatan I, 2001.jpg

Birgit Broms (1924–2008) was a student at the Royal Academy of Fine Arts in the late 1940s. Sven X:et Erixson and Bror Hjorth were two of her teachers there. She also studied in Venice and Ravenna in Italy, where she focused especially on fresco painting and the old Italian masters. Broms had her first solo exhibition at Galleri Blanche in Stockholm in 1957. Composition was the principal aesthetic challenge, according to Broms. She was fascinated by the interplay between movement and stillness, between volumes and the spaces in between. Therefore, she loved to experiment with form. Deftly, she combined cardboard, news cuttings, tin foil and strips of fabric into intricate collages. She painted in oil and watercolour, on canvas and paper. Birgit Broms’ superb works contrast roughness and elegance, earthiness and ethereality. She could set static images in perpetual motion.

Birgit Broms

I sitt konstnärskap arbetade Bodil Kaalund (1930–2016) med vardagsupplevelser, reseskildringar och religiösa bilder. Mest känd blev hon för sina arbeten med motiv från Gamla och Nya Testamentet. I en blandning av litografiska tryck och akvarell tolkade hon de välkända berättelserna. Kaalund blandade suggestivt vår nära och vardagliga mänskliga tillvaro med de andliga värden som hon såg i Bibeln.

Verk på bild: Bodil Kaalund, Nadveren, 1988

Verk på bild: Bodil Kaalund, Kvinderne ved brønden, 1988

Verk på bild: Bodil Kaalund, Jonas i hvalens bug, 1988

Verk på bild: Bodil Kaalund, For syndefaldet, 1991

Verk på bild: Bodil Kaalund, Bespisningsundret, 1988

Verk på bild: Bodil Kaalund, Tag det, dette er mit legeme, 1988

Verk på bild: Bodil Kaalund, Sinai, 1984

Bodil Kaalund, Sinai, 1984.jpg

In her art, Bodil Kaalund (1930–2016) worked with everyday experiences, travelogues and religious images. She is best known for her work with motifs from the Old and New Testaments. In a mix of lithographic prints and watercolour, she interprets the well-known stories. Kaalund suggestively blends our close and everyday human existence with the spiritual values she sees in the Bible.

Bodil Kaalund

Carin Ellberg är en berättare som utformar sina egna bildvärldar. En fin linje som slingrar sig som ett ornament är hennes signum. I installationerna är det nylonstrumpbyxan som får linjens karaktär. Självporträtt och kvinnogestalter återkommer som Ellbergs favoritmotiv. Träd har en särskild betydelse i konstnärens ikonografi. Tankar växer ut som tjocka grenverk ur människohuvuden. Verken fylls också med attribut som konventionellt förbinds med kvinnlighet: väskor, kläder, håruppsättningar och sötsaker. I färgskalorna dominerar skiftande rosa och beige nyanser. Det handlar om vardagslivets estetik, där verklighet och dröm skarvlöst flyter samman utan någon större dramatik, men med en sagas trollbindande charm.

Carin Ellberg, och dolde mina avsikter., 2007–2009

carin ellberg, men bara nudda., 2007–09

Carin Ellberg, Weather Report, 2004.jpg

Carin Ellberg is a story-teller who creates her own pictorial worlds. Characteristic of her style is the use of a slim, meandering line that winds its ornamental way. And in her installations it is the nylon pantyhose that plays the same role. Self-portraits and female figures are recurring themes in Ellberg’s work. Trees have a special significance in her iconography. Thoughts sprout like thick branches from human heads. Her works are also full of attributes conventionally associated with femininity: handbags, clothes, hair arrangements and sweets. Her palette is dominated by tones of varying pink and beige. She is interested in aspects of everyday aesthetics, where reality and dream merge undramatically and effortlessly but with the magic charm of fairy tale.

Carin Ellberg

Carl Wargh (1938–2018) har både praktiska och teoretiska konststudier bakom sig. Under 1950- och 60-talen studerade han vid Konstakademins skola i Helsingfors och var målerielev hos expressionisten Oskar Kokoschka i Salzburg. Carl Wargh skapar i första hand intuitivt och improviserande. Hans motiv lockar med förskjutningar i perspektiv och oväntade kompositioner. I bilderna kombineras ofta tunn blyertsteckning med akvarellmåleri. Färgen flödar dock inte fritt utan kontrolleras genom ytterst sparsam användning av vatten. Med hjälp av collageteknik bygger Carl Wargh upp bilder med överblivet material från sin ateljé. Han tar fasta på grundfärgernas kontrastverkan och skapar reliefliknande effekter i sina målningar.

Carl Wargh, Landskap, 1999.jpg

Carl Wargh has both practical and the study of art behind him. During the 1950s and 1960s, he studied at the Finnish Art Academy School (currently The Academy of Fine Arts) in Helsinki and was a painting student of expressionist Oskar Kokoschka in Salzburg. Carl Wargh works primarily intuitively and with improvisation. His art captures us with shifts in perspective and unexpected compositions. The images are often produced with combinations of thin pencil drawing with watercolours. The paint flows, not freely however, but controlled by extremely economical use of water. With the help of collage technique Carl Wargh builds up pictures with leftover material from his studio. He focuses on the base colour’s contrast effect and creates relief-like effects in his paintings.

Carl Wargh

Cecilia Edefalks stora genombrott kom med den uppmärksammade serien En annan rörelse 1990. Bildsviten aktualiserade frågor rörande förhållandet mellan original och kopia. Den blev ett viktigt inslag i den svenska debatten kring postmoderna bildkoder. Cecilia Edefalks produktion är omfattande. Hon arbetar med fotografi, skulptur och måleri. I akvarelltekniken skiftar hon mellan knivskarpa och mjuka former. Edefalks bilder handlar ofta om andra bilder. Samma motiv mångfaldigas, men förändras också under den konstnärliga processen. Viktiga spår i konstnärskapet är självporträtt och omtolkningar av antikens skulptur samt intresset för mystik och det ockulta.

cecilia edefalk, water in water, 1997.jpg

Cecilia Edefalk’s big breakthrough came with the noted series En annan rörelse (Another Movement) in 1990. This suite of pictures focused on the relationship between original and copy. It proved to be a significant contribution to the Swedish debate on post-modernist pictorial idioms. Cecilia Edefalk’s production is extensive. She works with photography, sculpture and painting. In her watercolours she ranges between razor-sharp and softer forms. Her images often have to do with other pictures. The same subject is repeated but at the same time transformed during the artistic process. Important themes in her art are self-portraits and interpretations of antique sculpture, along with an interest in the mystical and the occult.

Cecilia Edefalk

Eggert Pétursson studerade på Islands Konst- och konsthantverksskola i Reykjavik 1976–79 och därefter på Jan van Eyck Academie i Maastricht i Nederländerna, där han tog examen 1981. Han har blivit berömd för sitt unika sätt att avbilda den isländska floran, men betraktar sig själv varken som landskaps- eller blomstermålare. Péturssons konstnärliga bakgrund finns istället i Fluxus och konceptkonsten, de dominerande rörelserna under 60- och 70-talen. Med djup kunskap både inom botaniken och det måleriska hantverket bröt Pétursson ner växtmotiven till enskilda beståndsdelar. Genom att upprepa varje kronblad, stam och stjälk skapade han därefter svindlande mönster som ibland påminner om det abstrakta. I motsats till oljemålningarna är hans akvareller spröda och andas en annan sorts ömsinthet.

Konstverk: Eggert Pétursson, Utan titel, 2007

Konstverk: Eggert Pétursson, Utan titel, 2008

Eggert Pétursson, Utan titel, 2008

Eggert Pétursson studied at the Icelandic College of Art and Crafts, Reykjavik 1976–79 and then at the Jan van Eyck Academie in Maastricht, the Netherlands, where he graduated in 1981. He has become famous for his unique way of depicting the Icelandic flora, but considers himself neither a landscape nor flower painter. Pétursson’s artistic background is instead found in Fluxus and conceptual art, the dominant movements of the 60s and 70s. With deep knowledge of both botany and the craft of painting, Pétursson broke down the plant motifs into separate components. Repeating each petal, stem and stalk, he then created dizzying patterns that resemble the abstract. In contrast to the oil paintings, his watercolours are fragile and breathe a different kind of tenderness.

Eggert Pétursson

Elina Merenmies konst följer den figurativa traditionen. Verkformaten skiftar från små teckningar till stora målningar. Persongalleriet och de historier som gestaltas avslöjar konstnärens dragning till säregna sammanhang och fenomen. Blicken riktas ofta mot ett existentiellt mörker. Människans ångest och ensamhet är ett återkommande tema, men en svart humor är också viktig i Merenmies verk. Lidande balanseras mot hopp. Här finns vissa anknytningar till den kristna konstens martyrbildstradition. Elina Merenmies bilder är unika mötesplatser för myter, sagor, drömmar och hallucinationer. I bildspråket finns spår av konstnärens tidigare erfarenheter av performancekonst, experimentell musik och nya måleritekniker, t.ex. dataassisterat måleri.

Konstverk: Elina Merenmies, Utan titel, 2010

Konstverk: Elina Merenmies, Repent King Hero, 2015

Konstverk: Elina Merenmies, There Must Be an Angel Playing with My Heart, 2006

Elina Merenmies, Swamp, 2004

Elina Merenmies follows in the figurative tradition, with formats ranging from small drawings to large scale paintings. The cast of characters depicted and the tales told reveal the leaning of the artist towards singular contexts and phenomena. Her gaze is often directed towards existential darkness. Human anxiety and loneliness are recurring themes in Merenmies’s work, but humour is at least as important. Suffering is countered by hope, with links here to the martyr tradition found in Christian art. Elina Merenmies’s pictures are unique meeting points for myths, folktales, dreams and hallucinations. There are traces in her visual idiom of her previous experience of performance art, experimental music, and new painting techniques as computer aided painting.

Konstnärer